Sfi-bloggen

Vi började dagen med att se en PowerPoint presentation om temat vatten och avlopp. Presentationen innehöll frågor som skulle diskuteras parvis i två minuter . Det blev mycket snack förstås om vattnet, toaletten, bajset och kisset. Därefter utnyttjade vi Stockholm Vattens tillgängliga filmer. Gott om material om vatten finns på deras hemsida. Efter rasten begav oss alla (ca 200 elever) till närliggande skog för att plocka kottar, pinnar, stenar, mossa, sand m.m. Det blev många fyllda påsar som skulle användas till torsdagsexperimenten. Även eftermiddags- och kvällseleverna jobbade med detta tema. En mycket rolig, givande och annorlunda dag blev det. Vilken fin start på temaveckan!

Lämna klassrummets instängda miljö

och gå ut i den friska!

Alla hjälps åt!

Oh, vilka insatser!

"Det här heter en klöver". Säger Agnete som följer med

En snigel blir räddad!

Under vecka 24 jobbar hela skolan med temat, Vatten och Avlopp. Målet med temat är:
- Att förstå nyttan av ett undersökande arbetssätt och att på ett enkelt sätt bekanta sig med grunden till Vatten och Avlopp och hur det påverkar vår vardag.
- Att förstå vattnets väg i avloppssystemet och att kunna veta hur man hushåller med vattnet.
- Att vattnet är en bristvara som vi behöver vara rädda om
- Att förstå och känna till hur reningsprocessen går till i våra vattenreningsverk.
Att vid krissituationer veta hur man kan rena vatten själv.

Vi ser fram emot ett gott samarbete oss lärare och elever emellan.

Haft sin (persiska: هفت ‌سین) betyder sju S och utgör namnet på det bord som man traditionellt dukar upp vid det persiska nyåret som sammanfaller med vårdagjämningen. Bordet dukas för att symboliskt representera allt det goda man önskar sig under det kommande året. Detta nyårsbord skall traditionellt innehålla minst sju saker som börjar med den persiska bokstaven sin:

• sabze - gräs, groddar, kryddgrönt av vete, råg, bönor eller linser - som symboliserar återfödelsen och naturens återuppvaknande
• samanu - en vetebaserad dessert/pudding - som symboliserar välstånd och överflöd
• senjed - torkade frukter från silverbuske - som symboliserar kärlek
• sir - vitlök - som symboliserar läkekonsten
• sib - äpple - som symboliserar skönhet och hälsa
• somáq - malda torkade omogna syrliga vindruvor - som symboliserar soluppgången
• serke - vinäger - som symboliserar hög ålder och tålmodighet
• sombol - hyacint - som symboliserar vårens ankomst
• sekke - mynt - som symboliserar rikedom

Historiskt sett kallades nyårsbordet ursprungligen Haft chin, där chin betyder dukad. De sju föremålen representerade några av zoroastrismens gudomliga element. De ursprungliga föremålen var:

• en spegel som symboliserar himlen
• ett äpple som symboliserar jorden
• stearinljus som symboliserar elden
• rosenvatten som symboliserar vatten
• gräs eller groddar som symboliserar växtligheten
• guldfiskar som symboliserar djuren
• målade ägg som symboliserar människan och fruktbarheten

I den moderna traditionen ser man ofta en delvis annan symbolik än den ursprungliga traditionella:

• stearinljusen symboliserar andlig upplysning och lycka
• spegeln symboliserar sanningen
• de målade äggen är ofta ett för varje familjemedlem
• guldfiskarna symboliserar livet
• rosenvattnet symboliserar den religiösa reningen

Dagens nyårsbord utgörs av en blandning av de ursprungliga zoroastriska och de nyare föremålen som börjar på s. Utöver allt detta brukar man dessutom ofta ha med

• godsaker som choklad eller baklava,
• mullbär
• torkad frukt och nötter
• ett granatäpple
• foton på särskilt saknade familjemedlemmar, avlidna eller bosatta långt borta
• den iranska flaggan
• en olje- eller fotogenlampa
• en bok med något av de främsta persiska litterära verken, oftast Háfez dikter eller Konungaboken, eller den heliga Koranen